Om man hade all tid i världen, skulle man helt kunna ta dagen som den kommer. Nu
är det ju faktiskt så att vi har returbiljetter för ett bestämt datum, och vill vara framme i tid i Santiago, för att kunna vara med i mässan i katedralen där. Under rådande omständigheter kan vi inte göra alltför långa dagar, så lördagen gick i stort sett åt till att förflytta oss från Ponferrada till Sarria, via staden Lugo, där vi bytte buss. I bussarna åkte en hel del pilgrimer, bl.a. två äldre par från Norge och med dem hann via byta ett par ord om vandringen.
Simon och Stefan hann ändå titta på borgen i Ponferrada en halv timme på förmiddagen, efter att vi hade skickat framåt våra postpaket till Santiago. Borgen var imponerande och visade vilken stor makt tempelriddarna hade i staden under den tid de verkade.
Efter en het dag i bussen kom vi till Sarria, som är en startpunkt för många pilgrimer. För att få intyg på att man har gått vandringen, bör man ha gått minst de sista hundra km av caminon. Därför startar många i Sarria, där det är 115 km till Santiago. Vi kan räkna med trängsel på stigarna under resten av tiden.
Under medeltiden fanns det 17 hospital (alberguen/härbärgen) för pilgrimer i Sarria. I dag finns det åtminstone nio alberguen plus ett antal hostel och hotell. När vi kom till alberguet hade vi möjlighet att tvätta upp våra kläder och hänga ut dem i trädgården, och vi hann sitta och njuta i trädgården på seneftermiddagen.